Esters blogg

med en liten avrapportering.
Igår kom mina sparrisplantor. De är så här fina:


Våren löper på. Min lilla korg på trappan har blivit så söt som jag hoppades och en av mina röda julrosor har slagit ut.
Den söta lilla violen som jag fått av Annika har börjat blomma, men jag har glömt att gå ut på kvällen för att lukta på den.
Lökarna som jag satte i min mur/trappa har börjat komma upp. Jag ser fram emot en mängd av tulpaner och påskliljor.
Det är inte så båttom med det, helst vill jag att de ska blomma som bäst när jag fyller år.



När det gäller mitt orangeri så är bygglovsansökan inlämnad och registrerad och jag har fått namnet på den arkitekt som ska granska ritningarna. Enligt vad tjejen på stadsbyggnadskontoret sa tar det 4-6 veckor innan det är klart.
Jag har lovat mig själv att låta arkitekten få en vecka på sig inna jag ringer och frågar hur det går. Nästa vecka är det dags för det, jag tror inte de har telefontid på tisdagar, men på onsdag så...

Idag åker Peter, Simon och Felix till Lejonbacken och imorgon kommer Maria, Albin och jag.
 Mamma har sagt att det inte är någon idé att jag tar med sparrisplantorna nu eftersom det troligen ligger snö fortfarande.
Det ska bli härligt att komma dit, men jag borde egentligen vara hemma och jaga sniglar. Hitills har jag hittat 5 stycken i mina rabatter; och då har jag inte letat. Nåja jag är ledig på tisdag så det får väl bli en snigelfångardag.

bröt ut i helgen. På lördagen var vi till tippen med skräp och sedan åkte mamma och jag till  Plantagen och handlade lite mer vårblommor (têt-a-têt och minipenséer). Dessa sattes i krukor och korgar. Sedan kunde jag pyssla i trädgården, räfsa löv och börja göra lite vårfint i rabatten. Mina blåsippor blommar så fint nu. Bilder kommer så fort Peter flyttat dem från kameran till datorn.
På söndagen gick jag lös på murgrönan bakom huset. Den är väldigt grön och fin, men får den hållas så kommer hela vår trädgrården vara inbäddad i meterhög murgröna, och jag föredrar nog rosor trots allt.
I måndags ringde jag vår arkitekt och godkände bygglovsritningen så förhoppningsvis har de skickat in den nu. Nu är det bara att vänta igen.
Jag har visat ritningen för våra grannar som tycker att det ser jättebra ut. Grannarna har bidragit med goda råd som "Se till att skaffa en riktigt bra snickare" och "Förbered för infravärme så att ni kan fira jul i uterummet". Vi tar till oss all goda råd vi kan få. Våra arkitekter har några hantverkare som de samarbetar med och kan rekommendera och vi har fått en lista. Det känns bra. Men innan bygglovet är klart, tror jag inte att vi ska ta några kontakter.

Nu har jag ett par vårbilder:

  

Då var besöket över för den här gången. Det blev lite för kort, men effektivt. Hon har skämt bort oss med tvätt,städ, matlagning bakat bröd och semlor . Själv tycker hon att hon tar det lugnt och mest sitter och läser.
I lördags hjälpte hon mig med att uppfylla mitt mars-löfte, nämligen att röja i matkällaren. Det blev riktigt fint, sedan åkte vi till tippen med en massa skräp. 
Jag fick också möjlighet till att pyssla lite i trädgården, det är så fint med alla krokusar.

Mina nattvioler som jag fått av Annika har fått knoppar, och idag fick jag mejl om att sparrisarna är på väg.

I påsk åker vi nog till Lejonbacken, hoppas att det inte är en massa snö där då.

är våra barn så rädda för att söka stöd hos oss föräldrar ? Vi vill ju bara finnas här för er. Kommer vi med för många pekpinnar ? Är vi för stränga ?
Prova med att säga : Mamma, jag vill bara att du ska veta ...., du ska inte komma med någon lösning, du ska bara lyssna så att du vet hur jag har det just nu.
Vi kan försöka, och åtminstone erbjuda en kram och en promenad eller vad som helst. Visst känns det väl bättre efter att ha berättat än att ljuga och dölja saker ?
Kram till alla våra barn som lever i en så svår tid med så många krav, och kram till alla mammor och pappor som så gärna vill lyssna och stötta.

Idag sa radioprataren att det skulle bli en mollnig dag. Ha, det heter molnig rättade jag honom. Men så kände jag efter lite, och kände att mollnig var nog rätt. Visserligen skiner solen fast klockan bara är sex, men med -6 grader ute, så känns det som en dag i moll. Jag vill så gärna ha vår. Jag vill gräva i min trädgård, njuta av vårvärmen, men det går så trögt.
 Igår kväll var Maria och jag på yoga, jag var lite skeptiskt när jag gick dit, men det var jätteskönt.  Förra gången fungerade det inte alls för mig, jag var i otakt med allt och alla rörelser var bara besvärliga och tråkiga, men igår kändes det som sagt bra igen. Mammas nybakta semlor med varm mjölk efteråt var ju inte helt fel. Idag blir det våfflor, så kanske kan det bli em durlig dag till sist.

Jag blir verkligen bortskämd när mamma är hos oss. Igår tvättade hon lakan, bakade bröd och stekte raggmunkar åt oss. Troligen gjorde hon en massa andra saker också, som jag inte hann upptäcka. dessutom är hon så mysig, vi har massor att prata om hela tiden.
 Min familj är också underbar, men jag tror att de kan få för mycket av mitt pratande ibland. Dessutom har de så mycket att göra: dataspel, TV, skolarbeten och allt möjligt.

Nu har en av min julroser verkligen kommit igång:

Idag är det vårdagjämningen. För oss ljusälskare så kommer den bästa tiden på året just nu. Varje dag blir lite längre och ljusare. Nu vill jag inte jobba utan bara vara hemma med min trädgård. Gärna kombinerat med lite inspirationsutflykter i botaniska trädgårdar och parker. 

Men det bästa av allt är att Mamma kommer till oss idag. 

På onsdag är också en mycket viktig dag (eller hur Peter?); då är det nämligen Våffeldagen. (Maria, får jag ha ett  ; där ?)